tassar
Rapport från SVISS ( skogkattens Vänner i Södra Sverige)
från 1:a internationella människoutställningen i Karlstad 1990:

tassar

Vi är några katter i Karlstads Kattklubb, som haft en utställning för våra människor, så att vi skulle få en uppfattning om hur det är ställt med människosläktet. Vårt mål är att försöka hitta en enhetlig standard för människorasen, men det är mycket svårt. Vi måste börja med att dela upp dem i olika grupper och sanera hårt bland avelsmaterialet. Kontrollstamtavlor bör införas snarast möjligen om vi ska kunna komma tillrätta med de problem som finns i dag. Det kan bli förödande för människorasen om utvecklingen får fortsätta som hittills. Vi måste alltså arbeta för att höja standarden på våra människor. Vi får inte ta hänsyn till om de är snälla och djurvänner. De måste faktiskt se ute som människor också!

Vi skall här försöka redogöra för några av de vanligaste felen som förekom på utställningsmaterialet.
De flesta var mycket dåligt pälsade. Många var kobenta, hjulbenta, hade underbett och en del saknade tänder. Några hade alldelles för långa klor som dessutom var målade. Många hade slapp hud, var rynkiga, finniga, och skelögda. De flesta var för feta några för magra. Hanarna hade ofta för högt hårfäste. De flesta hade mycket dålig ögonfärg, för långt eller för tätt mellan ögonen. och t.o.m röda ögonvitor. Ölmagar, hängmagar, hängbröst, kutiga ryggar, liktornar, örnnäsor, och potatisnäsor förekom också. Många hade t.o.m försökt fuska genom att försöka dölja sina dåliga färger med smink! En del var faktiskt direkt vanvårdade med risigt torrt och stripigt hår. Dålig andedräkt. armsvett och fotsvett förekom oxå.

tassar

Ur Kattens Historia.
Skriven av Gunnar Broberg (2004)